Jag har precis kommit hem från att ha kramat Helen adjö. Hon lämnar inatt Amman, med Lund i sikte. Vi kom ju hit nästan samtidigt i slutet av mars, och har varit med om alla slags upp-och-nedgångar här. Även Helen har drabbats av sista-minuten-ångest, som jag tror de flesta gör som har varit hemifrån länge, och stadgat sig på en ny plats. "Nu är ju äventyren nästan slut, ju." Men ikväll verkade hon i alla fall mest glad över att åka. Hon var även här och tog avsked av sin gamla värdfamilj. Ett tårdrypande avsked från Umm Bakrs sida...
Hoppas att flygturen går säkert, och att allt kommer med! ;-) Vi ses ju snart igen.
Så nu är jag den enda Lundastudenten kvar här. Även Azadeh, som var på Minor Field Study här, lämnade igår. Med alla avsked blir det verkligen kännbart att slutet på detta utbytesår börjar närma sig. Mycket blandade känslor. Igår var jag även och hämtade mitt certifikat från Språkcentret. Som vanligt var det något feltryck - denna gång stod det att jag pluggade Level 6 during the spring semester. Jo tack, nog är det väl höstterminen vi just har avslutat! Hela min klass' certifikat var felaktiga, men efter en timmes väntan fick jag till slut ett felfritt diplom, och med ett betyg jag är mer än nöjd med. Så på detta sätt är Language Center ett avslutat kapitel för min del. Jag och Helen gick till och med till fotografen igår och tog "taghryj"-foton - med såna där fina fyrkantiga hattar på huvudet, som de även har i USA - för att sätta punkt på våra arabiskastudier här. Tjusigt värre - varenda rynka eller finne retuscheras ju bort här. Umm Bakr tyckte att vi såg ut som 20-åringar!
Nu spenderar jag dagarna med att träna, springa omkring mellan politiska institutioner, forskare, vänner och min kära värdfamilj. Jag njuter, och bestämmer helt över min egen tillvaro - jo nästan i alla fall, när inte den evinnerliga byråkratin sätter stopp för det förstås ;-)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar